Lärdomar från BRABOs seminarium om återbruk inom byggbranschen

7 december, 2022

Bygg- och fastighetsbranschen står för en stor andel av alla utsläpp i Sverige och vi på BRABO arbetar kontinuerligt på att hela tiden bli mer hållbara i vår verksamhet generellt och inte minst i produktionen av nya fastigheter. Målet är att senast 2030 ska alla nya projekt certifieras enligt Noll-CO2 och liknande initiativ. I arbetet framöver har vi valt att lyfta fram fyra av FN:s globala mål som de mest väsentliga för vår verksamhet och de mål där vi har störst möjlighet att påverka och bidra till en positiv utveckling: Hälsa och välbefinnande (mål 3); Hållbar energi för alla (mål 7); hållbara städer och samhällen (mål 11) samt Hållbar konsumtion och produktion (mål 12).

Som ett led i vår satsning på hållbarhet i byggbranschen initierade vi ett seminarium i slutet av oktober med temat återbruk inom byggbranschen. Genom att bjuda in till seminarium och möten vill vi bygga kunskap inom stadsutveckling och hållbarhet i fastighetsbranschen. I detta möte deltog Emilie Larsson, projektchef på Fabege samt Joakim Kaminsky, partner och grundare på Kaminsky Arkitektur.

Tanken är att det var startskottet på en serie möten där vi tillsammans med partners lyfter fram goda återbruksexempel i bygg- och fastighetsbranschen, som förhoppningsvis kan inspirera fler aktörer att också bidra till ett mer hållbart byggande. I detta möte deltog Emilie Larsson, projektchef på Fabege samt Joakim Kaminsky, partner och grundare på Kaminsky Arkitekter.

Tre projekt presenterades – Hållbarhetshuset i Haga Norra, Naturskyddsföreningens nya huvudkontor samt Bromma Sjukhus. Projekten har den gemensamma nämnaren att de handlar om kommersiella lokaler, vilket är något enklare att återbruka inom jämfört med bostadsutveckling. I seminariet framkom att det framförallt beror på två faktorer: dels olika typer av slutkunder. Som köpare av en bostad ställer man kanske högre krav på förutsägbarhet och standard i lägenheter. Följaktligen krävs det då också ofta större kvantiteter av varje återbrukad detalj för att nå enhetlighet när man bygger bostäder. Samtidigt finns möjligheterna att stomme, gemensamma utrymmen, kanalisering, byggskivor och liknande kan återanvändas även vid bostadsutveckling.

Ytterligare en aspekt vid återbruk är att det generellt är svårt att säga om det alltid finns ekonomiska fördelar utöver hållbarhetsvinsten. Här hänger det på behov som mellanlagring och långa transporter som till exempel kan vara fördyrande. En annan lärdom som framkom i seminariet är vikten av att alla inblandade är med under hela processen och inte bara i en specifik fas. Det skapar det engagemang som krävs för att hitta allt som kan återvinnas och erhålla maximalt genomslag i minskat klimatavtryck.

Hållbarhetshuset i Haga Norra

Hållbarhetshuset är en pilotbyggnad placerad i stadskvarteren Haga Norra där BRABO tillsammans med Fabege byggt 418 bostäder. Hållbarhetshuset är en del av ”Återhus – att bygga hus av hus”. Ett innovationsprojekt med 14 samverkande parter som utvecklar metoder, processer och verktyg för att återbruka tunga byggnadsdelar (stommar och fasader). ”Hållbarhetshuset uppstod som en tanke i samband med att den gamla Bilia-anläggningen på området från 70-talet skulle rivas för att ge plats för nya bostäder. Tillsammans med Zengun, som var entreprenörer, inleddes vi en dialog om hur vi kunde använda anläggningen och kom fram till att delarna borde kunna gå att återanvända till ett projektkontor på platsen”, berättar Emilie Larsson som är projektchef för Haga Norra hos Fabege.

Det nu färdiga huset består av cirka 70 procent återbrukat material från Bilias tidigare anläggning i området. Återvinningsprocenten innebär ett minskat klimatavtryck med 105 ton CO2. Hållbarhetshuset är ett projektkontor som ska kunna nyttjas under hela utbyggnaden av Haga Norra. Bakom Hållbarhetshuset står Fabege och Zengun och syftet är att dra lärdomar som kan användas för att skala upp inom hållbarhet och bidra med ny kunskap inom fastighetsbranschen.

Hållbarhetshuset är det första huset i Sverige där man sökt bygglov för att återbruka HDF-bjälklag. Det försvårade bygglovsprocessen en smula då alla ingående delar måste kunna verifieras tekniskt, vilket inbegriper provtagning. Ett samarbete med RISE gjorde detta möjligt. En rutin togs fram i fem steg: miljöinventering, okulär besiktning, icke förstörande provning, förstörande provning samt kontroll efter demontering för verifiering av prestanda.

Demontering och sågning av element gick utmärkt. De sågade elementen passade perfekt i den nya stommen som Contiga byggt. Och samtliga element i den nya fastigheten är nu märkta för att behålla spårbarheten. Demontering och montering har gått hand i hand genom hela processen.

Naturskyddsföreningens Rikskansli

Joakim Kaminsky från Kaminsky Arkitekter presenterade de båda övriga återbruksprojekten. Det första handlade om en renovering av Naturskyddsföreningens Rikskansli på Södermalm i Stockholm. Här handlade det främst om återbruk av lös inredning, men också interiöra byggnadsdelar. Naturskyddsföreningen ville bygga om de befintliga lokalerna på Åsögatan 115 i Stockholm. 30 år av spridda lösningar hade skapat nya behov, bland annat ett ökat antal medarbetare och anpassa lokalerna efter verksamheten. Man ville också att Naturskyddsföreningens identitet skulle lyftas fram i gestaltningen och att ta vara på de rumsliga och arkitektoniska kvaliteterna som finns i byggnaden.

Lösningen blev ett aktivitetsbaserat kontor med runt 150 arbetsplatser och projektet drevs utifrån en fyrstegsprocess: uppgradera eller reparera i första hand. I andra hand köpa in begagnade möbler eller återvinna befintligt material. I tredje hand välja nytt och då bra Miljöval-märkta produkter och i sista hand använda ej miljömärkta varor. 98 procent av den lösa inredningen är återbrukad. Textilier återanvändes. En lite komplicerad process då inga fick vara äldre än fem år på grund av hållbarhetskrav från Naturskyddsföreningen. Äldre möbler kunde lackeras om. Det enda som är nytt är taklamporna då man ville ha energisnåla lampor och det innebar nyanskaffning.

En viktig aspekt i projektet var att alla som var involverade i projektet skulle vara med från början – VVS-konsult, el-konsult, entreprenör och konstruktör. Det gjorde att man hittade så mycket mer att återvinna som exempelvis kanalisation, väggskivor och entreprenören kunde återbruka t.ex. porslin från sina andra projekt i detta projekt. ”Det blir ofta väldigt spännande att arbeta i dessa miljöer som arkitekt. Det blir en variation av olika produkter, nytt och gammalt. En kombination som blir en ny härlig enhet av historik”, summerade Joakim Kaminsky.

Bromma Sjukhus

Omdaningen av Bromma Sjukhus är en fallstudie i forskningsprojektet Centrum för cirkulärt byggande (ccbuild) där Kaminsky är partner. Vectura är fastighetsägare och detta är deras första projekt där de i stor skala arbetat med återbruk av material. Men framförallt har man tillsammans arbetat fram en arbetsmodell som kan användas i Vecturas kommande projekt där bland annat en inventeringsapp tagits fram. Allt återvinningsbart som inte kunnat användas på plats har lagts upp på ccbuilds marknadsplats till försäljning.

Ett exempel på en utmaning var hur man återbrukar 400 dörrar. Här hittade man kreativa lösningar. Exempelvis visade det sig att dörrarnas massiva trästomme kunde återbrukas till annat och Joakim visade några sådana exempel som framkommit i en tävling man utlyste tillsammans med Swedoor.

Avslutningsvis öppnade panelen upp för frågor. Hela seminariet finns att ta del av här.