Framgångsfaktorerna för framtidens städer

Från vänster: Fredrik Drotte, Alexander Ståhle, Anders Parment

Har urbaniseringen en framtid när vi blir alltmer digitala och arbetet för många av oss kan skötas på distans? Var vill vi bo och leva efter att pandemin tvingat fram nya perspektiv på vår vardag? Och dagens unga, vad efterfrågar de för möjligheter kring arbete, fritid och bostäder? Det var några av de frågor som diskuterades under BRABOs seminarium tillsammans med ÅWL Arkitekter den 9 juni.

Aldrig tidigare har vi tillbringat så mycket tid i våra hem som under pandemin. Vårt nya beteendemönster med hemarbete har inneburit framsteg för digitaliseringen, vi har sett en ökad efterfrågan på större bostäder med fler funktioner, och kraven på service i närområdet har ökat. Detta innebär nya förutsättningar för både stads- och bostadsutvecklingen.

Patrik Ericson från BRABO poängterade i inledningen av seminariet att dessa båda hänger intimt samman. För att vara en värdeskapande bostadsutvecklare måste man engagera sig i stadens utveckling, inte minst kring de sociala förhållandena för boende och besökare. Och det innebär, konstaterade ÅWL:s vd Cecilia Holmström, att det blir än viktigare med kunskapsdelning mellan alla de inblandade branscherna – arkitekter, kommuner, entreprenörer och byggbolag, för att lyckas. Fredrik Drotte från ÅWL menade tillspetsat att samhällsbyggande är så svårt att man egentligen inte kan göra det. Men att vi förstås måste göra det, trots komplexiteten. Men vi ska göra det tillsammans och vi måste våga revidera det vi tror vi vet.

Att lära av fakta och data var något som dagens första föreläsare, Anders Parment, tog fasta på. Han har studerat urbaniseringens effekter och menar att pandemin, och snabbspåret in i digitaliseringen till trots, så kommer urbaniseringen att fortsätta. Hur framtidens städer kommer utformas hänger på hur vår omvärld utvecklas och han tog upp exemplet trafiksituationen i våra innerstäder. På många platser i världen skapar man aktivt bilfria centrum, t.ex. Times Square på Manhattan. En utveckling som också syns i Sverige.

De städer som bäst lyckas utveckla och förvalta de värden många av oss efterfrågar, kommer också vara vinnarna. Dessa kan dra till sig nya invånare och skatteintäkter, som i sin tur skapar en positiv tillväxtspiral genom att man kan satsa på nya initiativ som drar till sig både näringsliv och nya medborgare. Slutsatsen är att framgångsrika städer byggs inifrån och ut. Det behövs en gemensam syn från politikerhåll och hos medborgarna för att bli framgångsrik och nämnde Berlin som ett exempel på när det fungerar bra.

Anders Parment pratade också om hindren för en god samhällsutveckling. Ett av dessa är den växande polariseringen och här har media en viktig roll, men givetvis också alla medborgare. Till exempel hur vi konsumerar media. Online är det vi nås av kurerat utifrån vad vi brukar ta del av, vilka vänner vi har och vad de tar del av. Tryckta medier skapar en större bredd, där alla får ta del av samma information. Slutsatsen han drog är att mediebilder ibland skymmer fakta och gör att vi pratar om samma saker. Vi behöver därför alla bli mer vidsynta och inlyssnande.

Anders avslutade sin föreläsning med att konstatera att intresset för hållbarhet, klimat och miljö växer, inte minst drivet av Generation Z. Fakta visar att dela resurser och att hyra istället för att äga, är en växande trend – från bilar till trädgårdsredskap. Det innebär att hyresrätten borde se en stärkt framtid, även om bostadsrätten ännu regerar. Den sociala hållbarheten kommer växa i betydelse, att genom samhällsutvecklingen styra mot en ökad inkludering, trygghet, tillgänglighet, jämställdhet, hälsa och välmående för alla.

Dagens andra föreläsare, Alexander Ståhle, lyfte frågan om var och hur vill vi bo och leva. Under pandemin har statistik visat att det ökade hemarbetandet korrelerade med fler besök på lunchrestauranger i områden där även bostäder finns. Studierna visar också att platser där man kan bedriva stadsliv dygnet runt är de mest attraktiva, dvs så kallade blandstäder där det finns både bostäder och kontor. Tittar man på var kunskapsintensiva bolag som t.ex. advokatbyråer och arkitektkontor gärna förlägger sin verksamhet så är det ofta i blandstäder.

En drivande faktor för priset på bostäder är helt enkelt gångavstånd till olika målpunkter. Enkla förflyttningar mellan hem, arbete och fritidsintressen är det vi söker och betalar en premie för i form av dyrare boende. Generellt, menade Alexander, indikerar bostadspriserna per kvm var folk helst vill bo. Andra faktorer som också höjer värdet är närhet till parker och grönområden; närheten till vatten och att bottenvåningar har verksamhet och är fyllda från start. Vissa platser blir överutnyttjade genom sin popularitet. Exempelvis i Hornsberg, där närheten och tillgången till vattnet skapar stor trängsel. Grönare gator och mindre biltrafik lyfte också både Alexander och Anders som framgångsfaktorer för attraktiva platser. Barnvänliga stadsdelar är en annan nu superhet fråga som Alexander berörde och han arbetar med en ny studie kring detta som presenteras under sommaren.

Alexander berörde också begreppet levande stadsmiljö och vad det omfattar. Här jämförde han med hotellbranschen och konceptet ”all inclusive”, som han menar att stadsutvecklare kan lära en del av i form av de faciliteter och tjänster man erbjuder i den typen av resor. Liksom köpare av ”all inclusive”, vill man som boende och besökare i städer bli bemött av gästvänlighet, att vara del av och nära en gemenskap. Vi uppskattar när vardagsrum och uterum flyter ihop, att man kan leva både ute och inne och enkelt förflytta sig mellan dessa rum. För att förstå dessa drivkrafter kan man arbeta med ett så kallat stadslivsindex med ett antal parametrar, såsom lätt att nå (tillgänglighet), mycket att göra (aktivitet) samt härligt att vara (upplevelse).

En annan framgångsrik modell kan vara enklare och mer kortsiktiga handlingar, som dock ofta får påverkan även på lång sikt. Det kan handla om att skapa en tillfällig park på en vändplats eller att göra om en bilväg till en promenadgata. Om resultatet blir positivt kan man sätta sig ned och planera åtgärder på lång sikt.

Föreläsarna avslutade kvällen med att bilda en panel och ta emot frågor från publiken. Frågorna berörde alltifrån om kommuner tidigare borde bjuda in allmänheten till att tycka till om nya stadsdelar eller initiativ kring infrastrukturen. Eller om det med fördel bör överlåtas till proffsen. Anders menade att flera initiativ pågår med att bjuda in allmänheten till dialog. Och frågan om hållbarhet dök förstås också upp. Är det hållbart att vi fortfarande bygger så mycket för bilen i våra städer, till exempel? Här menade panelen att vägen framåt kring bilen är att ta efter till exempel Tokyo. I Sverige är bilen som ett ”lördagsgodis”, dvs parkeringskostnaderna är inte marknadsprissatta och därför förhållandevis billiga. Skulle man sätta marknadspris på den offentliga yta som bilar tar i anspråk skulle kostnaden bli väsentligt högre och bilarna minska i antal. Det har man sett i Tokyo, vilket gjort att bara 12 procent tar bilen där (mot exempelvis 92 procent i Detroit).

Slutsatsen – för att åstadkomma en hållbar stadsutveckling vad gäller bilar, så måste det kosta mer när de använder offentlig mark. Andra medskick från panelen var att vi kommer se en minskning av egen bostadsyta och en ökning av gemensamma ytor i framtiden. Om det görs bra. Och co-working kommer att växa liksom nya servicefunktioner som stöder den typen av platser.

Om föreläsarna:

Alexander Ståhle. Stadsforskare, stadsplanerare och en av landets mest anlitade föreläsare inom stadsutveckling, byggande och trafik. Han är doktor i stadsbyggnad på KTH och vd för arkitektkontoret Spacescape.

Anders Parment. Föreläsare, författare, forskare, rådgivare och inspiratör. Han är en välkänd röst när det gäller att förstå konsumenter och framtidens samhälle.

Fredrik Drotte. Har lång erfarenhet av stadsutveckling och arbetar idag som affärsområdesansvarig stadsutveckling på ÅWL Arkitekter, samtidigt som han är vice ordförande i Sveriges Arkitekters styrelse.